Recension: Into the Dead 2

Into the Dead är, för den som inte känner till det, ett mobilspel från början. Det gäller även del 2, som nu ändå hittar sin väg till Switch.

I Into the Dead 2 har, inte helt oväntat, världen gått åt pipan efter att zombieapokalypsen inträffat, och det gäller för spelaren att ta sig fram till sin dotter och syster innan det är för sent. 

Spelmekaniskt är det oerhört enkelt, och väldigt anpassat efter mobiltelefonernas begränsade input-möjligheter, även på Switch. Spelaren springer automatiskt framåt, in i skärmen, och möter vågor av zombier på vägen till familjemedlemmarna. De enda riktiga kontrollmöjligheterna vi har är att styra karaktären åt höger och vänster, med ganska så snåla marginaler. Och avfyra de vapen vi låser upp, så klart. 

För helt chanslösa är vi inte!

Ju längre spelet lider, desto större blir arsenalen. Detta kompletteras sedan med bonusar i form av bland annat varierad och starkare ammunition, samt fyrbenta medhjälpare i form av hundar som springer med oss genom banorna. Just hundarna har dessutom olika egenskaper, så välj den som passar dina önskemål bäst.

Den största skillnaden gentemot mobilversionen av Into the Dead 2 är så klart avsaknaden av köpbara valutor, som i sin tur låser upp saker snabbare än genom vanligt spelande. I Switch-versionen slipper vi all sådan styggelse och får snällt finna oss i ett lite långsammare tempo, men därigenom också ett mer välbalanserat sådant. Men med detta kommer en lite väl tilltagen prislapp på 364 svenska riksdaler. Även om jag föredrar ett fast inköpspris alla dagar i veckan framför inuti app-köp på tusenlappar samt energi som begränsar spelmängden, så känns detta i överkant. Ganska rejält, dessutom.

Into the Dead 2 är i alla lägen ett roligt spel i sin enkelhet som jag gärna plöjer några banor i om kvällarna, även om det är upprepande in absurdum. Men nog hade jag önskat mig lite bättre prestanda (och lägre pris). En stundtals sviktande bilduppdateringshastighet i ett sådant här nästan direkt fult spel känns inte helt okej.

Men i slutändan väger trots allt underhållning tyngre än eventuella nackdelar, något som visas i att jag återkommer till Into the Dead 2 i princip dagligen. Om inte för den något klena storyns skull, så åtminstone för att låsa upp lite fler prylar och klara alla de extrautmaningar varje bana erbjuder stjärnor i kanten för.